Ingkvist

Äntligen!

Under Allahelgonahelgen hittar jag i bokhyllan hemma hos mamma och pappa en trevlig bok. Mamma har nästan alla böcker av Claque. I samlingen fann jag "Ingkvist". Utgiven 1964 med orginalomslag av Helga Henschen, se nedan.

På följande sätt beskriver Claque boken:

Om Ingkvist har Claque tidigare berättat i Fredrikes barn. Vilken känsla att hitta en oläst Claque bok! Redan 20 sidor in finns tydliga Pella-drag. Ingen kopia, märk väl, utan drag av en egensinnig flicka med skinn på näsan och tydliga åsikter, blott 10 år gammal.

En bok fokuserad på barn men där vuxna finns med i periferin, vuxna som för mig inte framstår som några bra förebilder. Inte ens Ingqvists egen kärleksfulla men så frånvarande far. Eget ansvar. Fri uppfostran. Barn som får ta hand om varandra. Inte helt säker på att jag gillar den tanken, men kanske det var betydligt mer av "vind för våg" förr när dagis och fritids inte fanns på samma sätt som idag? 

Hade gärna velat höra vad du tycker om boken. Hur du skulle beskriva livet då.

Med vänlig
"god fortsättning"-hälsning!

Om Ni Behagar - Kåserier av Claque





Fotot är en tillfällig lösning. Det blir till att låna en
 digitalkamera  nästa gång och föreviga distanslånet for good.

Hur är boken du läge trånat efter? En snabb kommentar tack..

Jo tack, bara bra. Att läsa den var som att dyka ner i Stockholm på 50-talet. Språket är, trots sin lättsamhet, 50 år gamalt. Trots det får jag läsa om meningarna emellanåt för att inte missa nyanser.

Boken handlar om resan till Stockholm en sommar. Resenärerna var en härlig överraskning att upptäcka: Pella, Majorskan (farmor), Majoren (farfar) och Signhild. Bruno heter farfar och Elisabeth farmor.

Ta mig inte på ordet att Majorskan och Majoren är "farmor" och "farfar" från Pella-böckerna. Karaktärerna i Som Ni Behagar lyser starkare och framförallt majorskan tar en härlig plats i boken. I Pella-serien uppfattar jag dem mer lågmälda alltjämt lika kloka och jordnära.

En hel del annat folk såsom kusin Jerker finns också med, men när Pella tillsammans med sina vänner åker på en milt sagt äventyrlig vårhelg, finns inte Tova att läsa. Men det blir ett väldigt underhållande kapitel med förlorade skor, brända korvar och tävling i högsta elden.

Sid 107 En avundsvärd ålder:
- Jag tycker Pella ser smutsig ut, försäkrade majorskan, plockade av barnet en del lösare överplagg och gjorde en rutinerad översyn i största allmänhet.

På bokens baksida kan vi bland annat läsa:
"Den unga Pellas kärleksliv
kompliceras av att hon omfattar vedgubben Pilstrand och en skärkindad gosse från Malmö med samma heta låga. Poetens hustru Ida, prövad men full av hin, kämpar sin privata kamp mot naturlagarna, som ogillar henne och försöker utrota henne"



En annan trevlig upptäckt var omslaget som illustrerades av en Gustav Adolf Wärnöf (maken?).



Nästa spännande läsmål!



Du som läst Om Ni Behagar kanske är av en annan uppfattning. Låt höra!

Och glöm inte, ser du ett exemplar som letar maka, blir du rikligt belönad av undertecknad.

Hälsningar

Sara



Genusperspektiv i Om Ni behagar

På grund av fotots kvalitet har jag skrivit av det. Sid 102. Kapitel "Ta själv först, älskling"

"-  Det var hon som började, försäkrade poeten buttert och pekade på sin hustru med en ny bulle.
-  Vem citerar Evald nu? undrade majorskan. Jo, nu minns jag; det var Adam. Han angav visst tonen för hela sitt kön. Det är mycket männen har sagt sedan hans tid, men det har du aldrig underlåtit att säga: "Det var hon som började."
- Det är ju logiskt, tyckte poeten och blev på bättre humör. Eftersom det alltid var hon som började.
- Visst var det så, sade majorskan och log hult. Annars hade vi aldrig kommit ur fläcken. Jag har aldrig satt ifråga att det var hon som började. Det enda som förvånar mig är mannens enständiga och oavlåtliga erkännande av detta faktum. Några andra initiativ brukar ni inte vara så pigga på att tillvita oss.
- Det var inte så jag menade, sa poeten buttert.
- Men så var det jag menade, sade majorskan älskvärt.
- Fruntimmer, sade poeten till dörrposten."


Jag finner hela kapitlet om poeten roande. Det är kvicka repliker i fin välmening där alla tre inblandade; majorskan (farmor), poeten och poetens hustru vinner var för sig och tillsammans poäng.

Men jag måste få tag i ett exemplar så jag kan få läsa om texten. Ja, inte ovan just men hela boken för att ta åt mig ordentligt av Anna-Lisa Wärnlöfs just kvicka svenska. Någon som sett eller sitter på ett ex? Hör genast av er!

För mer krydda åt innehållet på bloggen skulle här nu redovisats en mer akademisk analys kring genusperpektivet hurvida Claque framställde sina karaktärer som tidiga feminister eller helt enkelt självsäkra men utan den insikten att vara det?

What do you make out of it?

Bästa hälsningar
Sara

Agnes...kära Agnes

Vad känner vi för Agnes?

- Den här boken har Claque också skrivit men den är annorlunda än Pella-böckerna. Du kan ju prova läsa den, sa mamma till mig och lämnade över sitt exemplar av Boken om Agnes.

Jag är sjutton år. Jag hade svårt att ta till mig Agnes. Det var inte det udda i henne som tog emot, tvärt om, det udda intresserar mig men det var den hårda attityden emellanåt, när hon vände på en 5-öring och gick från snäll till hård så fort som var svårare att gilla. Ärlig men hård. Jag förstod att hon hade ett hjärta till den andra flickan i boken men den visade hon på ett väldigt speciellt vis. Eller är det tvärt om; flickan känner stark för Agnes som ....ja som inte helt tar till sig väninnans beundrande?

En dag i augusti 2011 kände jag mig extra vuxen och mogen. Tog fram boken och började. Efter tre vända blad fick jag börja om! Antingen är det småbarnshjärnan som tackade för sig efter godnattsagan eller så är Anna Lisa Wärnlöf lika briljanta och kluriga meningar. Svaret är givet.

Så.....
jag betar mig igenom Boken om Agnes om kvällarna.
Som ett gruskorn i ögat har den alltid funnits där, retat mig för att jag inte klarat av att förstå dess genialitet, innehåll och underfundiga tankar.

Bit för bit tar jag mig igenom boken och får en mer nyanserad bild av Agnes, den udda, modiga, trubbiga flickan som vände så totalt upp och ner på tillvaron. Man leker med elden fastän man vet man det gör ont och man inte får.

Vad är det som får Boken om Agnes att recentionsmässigt sticka ut mera än böckerna om Pella?

Förslag?

Er Sara

Yes Yes Yes jag har hittat ett ex!

Nyfikenhet bör löna sig i längden.
Trägen vinner.
Letar man finner man.

Fina klyschor och så sanna.

Sökte på Anna Lisa Wärnlöf för elfte gången och Nappade! Träff på Stockholms Stadsbibliotek, Där finns ett ex av "Som Ni Behagar" till utlåning. Bäst nyheten på länge. Men jag bor i Göteborg och inte i Stockholm. Så kan man låna på distans?

Sökte i hemstad och nu har de bokat, eller heter det beställt, en av de efterlängtade alstrens från Sthlm Stadsbibliotek. Den andra ligger på UB (Universitets Biblioteket) och väntar. Så värst imponerade över min ytterst intima men trivsamma blogg var svaranden inte. Lite synd, hade varit roligt att få diskutera författare och Pella!

Nu återstår bara att hoppas orginalomslaget är intakt. Då blir det nya bilder!
På återseende!

Er Sara

Jul, afton, dag som en annan dag

Jag kan inte påminna mig ha läst något om julfirande och Pella.
Vad står det om julen i de andra böckerna Anna-Lisa skrev? Någon av er som kan säga?

Nu när jag inte vet finns ändå en klar bild över hur en jul med Pella och Ulf Jacob skulle ha kunnat se ut: För en tid sedan läste jag i tidningen Lantliv ett reportage om ett par som i juletid valde att åka från staden ut till ett falurött hus på obyggden. Där i stillhet byttes inslagen bok med inslagna raggsockor, allt medan brasan knäppte och isrosorna på fönstret tilltog.

Om vi stannar bilden för en sekund och liksom kliver rakt in i storstugan så kan jag se P och U-J sitta där. Stugans nödtorft andas rofylld elegans på något sätt. De behöver inte mer än ett par böcker, mat från farmor, fin torr björkved och varandra.

Nu kanske du tycker jag gör anspråk på ett par vi ska låta våra, diskutera det Claques ord och inte hitta på. Men nog kan vi väl få unna oss lite drömmar. Jag tror Pella firade knyt med vänner på juldagen och julaftonen med farfar, farmor och hennes lille kusin Jerker. Och efter Pella och Ulf Jacob flyttat in på ovanvåningen ja då tror jag det skulle sett ut som ovan beskrivet. Kan tänka att diskussion uppstår kring val av mat samt förberedelserna innan. Men de tar vi en annan gång.

God jul på dig!
Hälsn Sara