Om ditt barn ber dig om ett snöre så ge det inte en kyss. Ge det ett snöre.
Jag är lite konstig på det sättet att jag gör mina figurer när jag har sett hur de bor. De uppstår då, så att säga. (hur hon tänker när hon hittar på sina karaktärer)
Om du verkligen vill skriva. Se till att ingen får anledning att tänka på just dig i sammanhang med någonting som människor kan äta och ta på sig och så vidare. Tänk på Selma Lagerlöf, vad gjorde hon? Skrev.
"Anna Lisa Wärnlöf, signaturen Claque, kåsör i SvD och en av Sveriges kvickaste kvinnor är en annan förebild. Hon skrev motvilligt flickböcker om Pella och Fredrike – ville egentligen bara skriva i dagspress":
”Jag äter hellre varje dag än en gång om året”.
Så står det på Katarina Mazettis hemsida (Mazetti-Posten).
Motvilligt?
Jag blir ledsen i ögat när jag läser det. Vad är det som får Katarina att skriva det? Tycker du också att motvilligt stämmer med författaren? Även om Agnes och Fredrikes Barn även Ingerkvist bitvis har en mörk underton finner jag i vart fall, en klang av att finnas sig i men ändå stark vilja att gå vidare. Jag fortsätter analysen senare.
Nu hoppas jag på lingon i skogen och sedan fortsätta lägga ut foton på böckerna.
Hej så länge!
/S.
