Efter en accelererande dag av kaos uppstår som ett slags pausrum någonstans inom mig själv, varje gång jag ser min blogg och tänker på vad den handlar om.
Det är häftigt!
Jag blir inspirerad av att skutta in i Pellas värld en stund och låta fingrarna sprätta iväg på tangenterna i takt med alla tankar som uppstår.
Och helst ska en en knotig gren picka oregelbundet mot fönstret i takt med vinden som sveper utanför. Vilken bok tänker jag på? :)
På kärt återseende säger jag bara.
Er
/Sara
torsdag 25 oktober 2012
måndag 3 september 2012
Sanningar av Anna Lisa Wärnlöf/Claque
Om ditt barn ber dig om ett snöre så ge det inte en kyss. Ge det ett snöre.
Jag är lite konstig på det sättet att jag gör mina figurer när jag har sett hur de bor. De uppstår då, så att säga. (hur hon tänker när hon hittar på sina karaktärer)
Om du verkligen vill skriva. Se till att ingen får anledning att tänka på just dig i sammanhang med någonting som människor kan äta och ta på sig och så vidare. Tänk på Selma Lagerlöf, vad gjorde hon? Skrev.
"Anna Lisa Wärnlöf, signaturen Claque, kåsör i SvD och en av Sveriges kvickaste kvinnor är en annan förebild. Hon skrev motvilligt flickböcker om Pella och Fredrike – ville egentligen bara skriva i dagspress":
”Jag äter hellre varje dag än en gång om året”.
Så står det på Katarina Mazettis hemsida (Mazetti-Posten).
Motvilligt?
Jag blir ledsen i ögat när jag läser det. Vad är det som får Katarina att skriva det? Tycker du också att motvilligt stämmer med författaren? Även om Agnes och Fredrikes Barn även Ingerkvist bitvis har en mörk underton finner jag i vart fall, en klang av att finnas sig i men ändå stark vilja att gå vidare. Jag fortsätter analysen senare.
Nu hoppas jag på lingon i skogen och sedan fortsätta lägga ut foton på böckerna.
Hej så länge!
/S.
Jag är lite konstig på det sättet att jag gör mina figurer när jag har sett hur de bor. De uppstår då, så att säga. (hur hon tänker när hon hittar på sina karaktärer)
Om du verkligen vill skriva. Se till att ingen får anledning att tänka på just dig i sammanhang med någonting som människor kan äta och ta på sig och så vidare. Tänk på Selma Lagerlöf, vad gjorde hon? Skrev.
"Anna Lisa Wärnlöf, signaturen Claque, kåsör i SvD och en av Sveriges kvickaste kvinnor är en annan förebild. Hon skrev motvilligt flickböcker om Pella och Fredrike – ville egentligen bara skriva i dagspress":
”Jag äter hellre varje dag än en gång om året”.
Så står det på Katarina Mazettis hemsida (Mazetti-Posten).
Motvilligt?
Jag blir ledsen i ögat när jag läser det. Vad är det som får Katarina att skriva det? Tycker du också att motvilligt stämmer med författaren? Även om Agnes och Fredrikes Barn även Ingerkvist bitvis har en mörk underton finner jag i vart fall, en klang av att finnas sig i men ändå stark vilja att gå vidare. Jag fortsätter analysen senare.
Nu hoppas jag på lingon i skogen och sedan fortsätta lägga ut foton på böckerna.
Hej så länge!
/S.
onsdag 29 augusti 2012
Fakta om Anna-Lisa Wärnlöf
Del 1. (ni förstår, jag skriver på den här bloggen på dagen på raster så redan publicerade inlägg uppdateras allt eftersom)
Ett par klick på nätet och du kan enkelt få träff och fakta om författaren. Inte jättemycket, Anna-Lisa kanske var en skygg person? Men en artikel gav mig det jag inte visste: böcker och kåserier hon gav ut innan Pella. Det är dessa böcker jag söker med ljus och lykta.
En gång för fem år sedan fann jag i skyltfönstret till antikvariatet i Haga, Göteborg, Kåserier av Claque. Två dagar senare var den borta och har inte setts till sedan dess. Att jag ångrade mig är milt uttryckt. Besitter du på ett ex extra så är det en god gärning att dela den :) Jag önskar innerligt att få tag på ett ex av följande:
1949 Mans gamman
Fråga: Vem har illustrerat omslagen?
Läs också: http://www.skanskan.se/article/20120714/NOJE/120719933/-/hellre-butter-kampe-an-vacker-dansos, en ur mitt tycke bra skriven artikel av journalisten Eva Emmelin.
Jag har hittills i min blogg, valt att inte analysera böckerna av Claque eller hennes karaktärer.
Men av det som fanns på internet, fick mig att börja undra: varför får jag känslan av att Anna-Lisa Wärnlöf levde i det dunkla? Var hon tillfreds som författare?
Jag undrar sa flundran om gäddan är en torsk....
Må så gott!!
/Sara
Ett par klick på nätet och du kan enkelt få träff och fakta om författaren. Inte jättemycket, Anna-Lisa kanske var en skygg person? Men en artikel gav mig det jag inte visste: böcker och kåserier hon gav ut innan Pella. Det är dessa böcker jag söker med ljus och lykta.
En gång för fem år sedan fann jag i skyltfönstret till antikvariatet i Haga, Göteborg, Kåserier av Claque. Två dagar senare var den borta och har inte setts till sedan dess. Att jag ångrade mig är milt uttryckt. Besitter du på ett ex extra så är det en god gärning att dela den :) Jag önskar innerligt att få tag på ett ex av följande:
1949 Mans gamman
1954 För läsarens skull
1957 Om Ni behagar (kåserier signerade Claque)
1958 Pellas bok
1958 Skaffa julgran (kåserier signerade Claque)
1959 Pellas andra bok
1960 Pella i praktiken (tredje boken om Pella)
1961 Pojken en trappa upp
1962 Fredrikes barn
1963 Boken om Agnes
1964 Ingkvist
1965 Lennerboms (Fjärde boken om Pella)
Fråga: Vem har illustrerat omslagen?
Läs också: http://www.skanskan.se/article/20120714/NOJE/120719933/-/hellre-butter-kampe-an-vacker-dansos, en ur mitt tycke bra skriven artikel av journalisten Eva Emmelin.
Jag har hittills i min blogg, valt att inte analysera böckerna av Claque eller hennes karaktärer.
Men av det som fanns på internet, fick mig att börja undra: varför får jag känslan av att Anna-Lisa Wärnlöf levde i det dunkla? Var hon tillfreds som författare?
Jag undrar sa flundran om gäddan är en torsk....
Må så gott!!
/Sara
onsdag 22 augusti 2012
Pellas Bok
Kära Pella-vänner!
Ha tålamod.
Bloggen fylls på och ändras om (till det bättre vill jag gärna tro) allt efter jag får tid och möjlighet att fotografera av böcker som piffar upp sidan.
Och se där, jag lånade en enorm digitalkamera och tog några foton på mina böcker. Jag tänker jag börjar med PELLAS BOK. Den är, som ni vet den första berättelsen i serien om vår Pella. På insidan av omslaget går att läsa:
Bloggen fylls på och ändras om (till det bättre vill jag gärna tro) allt efter jag får tid och möjlighet att fotografera av böcker som piffar upp sidan.
Och se där, jag lånade en enorm digitalkamera och tog några foton på mina böcker. Jag tänker jag börjar med PELLAS BOK. Den är, som ni vet den första berättelsen i serien om vår Pella. På insidan av omslaget går att läsa:
 |
 |
Hasse, Ester, Marianne II, Margareta, Marianne I, Anna-Greta, Pella, Stina och Mirjam. Tror jag. Om inte Anna-Greta är Margareta och Margareta är Ester..
Boken är ett fantastiskt stöd till den som ska åka på läger utan vän eller familj med sig. Pella har sin dagbok med sig och det är den du får läsa. Berättelserna och vardagens iakttagelser blandas med osända brev hem till farmor och farfar. Det finns spänning, romantik, mystik och intriger, högt i tak och en sällsamt mjuk och ljus prästfru vars närvaro liksom balanserar upp de emellanåt, krångliga livsåskådningarna.
Ikväll orkar jag inte skoffra runt i tankebingen utan det blir mer alltsom. Oftast när jag är lite uttråkad på
jobbet och behöver en stund för mig själv.
På kärt återseende!
Mvh
Sara
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)